ameeeelie

Och de kan jag lova behövs. Har så mycket blandade känslor i kroppen att jag varken vet ut eller in för tillfället. Allt med Roger, graviditeten och mina vänner. eller vänner och vänner vad är de för jävla vänner egentligen? De går bra att höra av sig om dom behöver något eller om dom vill ha hjälp men dom kan ALDRIG höra av sig och fråga hur de är, eller om jag vill hänga med & hitta på något. Känner mig som en ensam idiot mitt i allt.
De enda som glädjer mig i allt är Rogers framsteg & våran kärlek + bebis. De finns ingen jag älskar lika mycket som jag älskar honom, han är den jag ska spendera mitt liv med & jag kommer finnas vid hans sida oavsätt vad som än händer. Hans ben är faktiskt inte han utan de är bara hans skal till de inre, de fina han har & de sitter faktiskt inte på utsidan utan på insidan. Och jag älskar honom precis för den han är. Människor har frågat mig hur jag orkar att stanna kvar efter "alla" snesteg han gjort, men människor ändras eller hur. bara för att detta har hänt så lämnar jag honom inte, aldrig i hela mitt liv, min kärlek till Roger finns ingen som kan ändra på & efter detta har den bara blivit ännu starkare. Nu är vi förlovade & väntar barn. Vi blir snart en familj & vi ska leva de vanliga jävla Svensson liv som ska behövas.
De blir jag Roger, Basse & bebisen. Allihop! <3

Sen har de även kommit fram människor till mig och frågat hur jag kan engagera mig så i Roger son, men de väl självklart att jag gör de. Roger älskar sin son över allt annat och vill inget hellre än att ha honom så mycket han bara kan. Och jag tycker om Basse jätte mycket, han är en fin & väluppfostrad pojk.

Och ni som tycker något annat, kommer jag pissa i mun om ni så mycket som yttrar de till mig :)